vart jag mig i världen vänder
Bärran fick ett riktigt markpass vill jag lova, red nog i 1½ timma. Märktes att jag inte ridit henne på några dagar. Jag har även lite svårt att defniera om det gick bra eller dåligt idag. Det är väl lite både och kanske. Alltså hon var så sjukt stark, helt galet stark eller sjukt hård i munnen.
Lite så som hon var i början när hon kom. Blir ju jobbigt att bara sitta och hålla hela tiden men när man släpper handen så kör hon bara upp huvudet liksom. Men när hon är så stark och kommer under sig så blir känslan hur bra som helst och hon höjjer ryggen och hårdheten i munnen förvandlas till bara att ha ett lagomt stöd i handen. Men man ska ju komma dit också. Sen var hon så tittig för jag hade satt upp dem nya cavalettistöden. Så då spännde hon ju sig som en liten get & gick mer eller mindre som en giraff. Men på ett sätt så känns det bra att hon beter sig såhär för jag får verkligen jobba precis hela tiden & jag vet att när hon är såhär så hoppar hon verkligen bra. Men man vill ju att hon ska kunna gå fint hela tiden när man hoppar också haha :)
Kämade verkligen för att få henne att lossna idag & jag lyckades väl till 75% typ. Så får joobba precis lika mycket med samma saker imorgon så får vi hoppas att hon släpper helt.
Blev massa borstning och gooos efter passet, snacka om att hon älskar det.
BILDER PÅ BLACK KOMMER SNART!
